Patientintegritet vid sammanhållen journalföring

 

''Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.'' 6 kap. 1 § Patientsäkerhetslagen (2010:659)

Den rättsliga regleringen av informationshanteringen för hanteringen av personuppgifter inom hälso- och sjukvården finns idag en sammanhängande reglering i Patientdatalagen (855:355) (PDL). Lagen gäller för alla vårdgivare och har karaktären av en ramlagstiftning som anger vilka grundläggande principer som ska gälla för informationshanteringen avseende uppgifter om patienter inom all hälso- och sjukvård. Patientdatalagen kompletteras av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården.

Det är än idag oklart för många patienter vad som egentligen menas med sammanhållen journalföring. Enklast förklarat innebär det att vårdgivare regionalt eller nationellt kan ha elektronisk åtkomst till andra vårdgivares patientjournaler i samband med vårddokumentationen av patienter.

Enskilda vårdgivare kan på regional och eller nationell nivå ha sammanhållen journalföring. Till exempel har Västra Götalandsregionen det. Blir det fråga då om samma vårdgivare? Svaret är nej, det betyder endast att dem har en sammanhållen journalföring mellan vårdgivarna i regionen. Patientens integritet samt säker och trygg vård ska alltid komma i första hand. Just integriteten är något som ifrågasätts vid diskussionen om sammanhållen journalföring.

Sammanhållen journalföring får aldrig missbrukas på bekostnad av patientens integritet.

Patientens samtycke

Många patienter vet inte ens om att de inledningsvis har rätt att uttrycka sitt samtycke till sammanhållen journalföring, inte mindre motsätta sig det, 6 kap. 2 § st. 1 och 3 Patientdatalagen (855:355) (PDL). Även om patienten godkänner sammanhållen journalföring, kan patienten begära att vissa journaler hos särskilda vårdgivare har en spärr i journalen, 6 kap. 2 § st. 4 PDL. Till exempel kan du be om att få spärra din journal från psykiatrin, vilket innebär att när du söker primärvård kommer inte vårdpersonalen där ha tillgång till den trots den sammanhållna journalföringen.

Spärrade vs. ospärrade behandlande uppgifter vid sammanhållen journalföring

Spärrade uppgifter som ingår i en sammanhållen journalföring, får endast behandlas av andra vårdgivare då det exempelvis föreligger fara för patientens liv eller allvarlig risk för dennes hälsa och det inte finns tid för patienten att begära att spärren hävs. Om den då behandlande läkaren bedömer att de spärrade uppgifterna behövs för behandling av patienten, kan den hos aktuell vårdgivare begära att spärren hävst, 6 kap. 4 § st. 1 PDL.

Ospärrade uppgifter får vårdgivare vid sammanhållen journalföring utan patientens samtycke vid fara för patientens liv eller allvarlig risk för dennes hälsa ta del av, 6 kap. 4 § st. 2 § PDL.

Vilka kriterier uppställs för vårdgivare att gå in och läsa journaler från andra vårdgivare som ingår i den regionala och eller nationella sammanhållna journalföringen?

Även om patienten har samtyckt till sammanhållen journalföring, har vårdgivare skyldighet att uppfylla vissa kriterier när de vill ta del av journaler som en annan vårdgivare har upprättat, 6 kap. 3 § PDL.

Det krävs att det föreligger en patientrelation mellan aktuell vårdgivare och patient, att de behandlande uppgifterna ska antas ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienten inom hälso- och sjukvården samt att vårdgivaren har patientens samtycke, 6 kap. 3 § st 1-2 PDL.

Vad säger propositionen 2007/08:126, Patientdatalag m.m., s. 251ff (prop.),  gällande samtycket?

Det framgår av förarbetena att en registrerad, enligt personuppgiftslagen, inte kan lämna ett giltigt generellt samtycke till personuppgiftsbehandling som inte är preciserad till något eller några ändamål. Det följer av att kravet på samtycket ska vara särskilt. Samtycket ska även vara otvetydigt. Detta anses innebära att det inte får råda någon tvekan om att den registrerade godtar personuppgiftsbehandlingen. Samtycket ska givetvis föregås av att patienten får information om vad han eller hon samtyckt till. Inget hindrar att ett samtycke lämnas i förväg innan den aktuella patientrelationen har uppstått. Många gånger kan det vara en praktisk ordning att patienten redan i samband med att uppgifter om honom eller henne görs tillgängliga i sammanhållet journalsystem samtycker till att annan vårdgivare senare får ta del av uppgifterna. Detta är möjligt under förutsättning att samtycket är särskilt och otvetydigt. Ett praktiskt exempel på då samtycke kan lämnas i förväg är då patienten befinner sig i en vårdprocess som inbegriper flera vårdgivare och där patienten skickas runt mellan dessa i ett remissförfarande (se prop. s. 252 f ). 

Socialstyrelsens klargörande i sak

Av Socialstyrelsens publikation Handboken – ett stöd för vårdgivare, verksamhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och hälso- och sjukvårdpersonal som ska tillämpa SOSFS 2008:14, s. 44 ff, framgår ett exempel i handboken hur en användare kan få åtkomst till ospärrade patientuppgifter vid sammanhållen journalföring:

  1. En läkare kan se att en annan vårdgivare har ospärrade uppgifter om en viss patient, men inte vilken vårdgivare.

  2. Läkaren måste nu inhämta samtycke från patienten för att få gå vidare. De övriga förutsättningarna enligt 6 kap. 3 § PDL måste också vara uppfyllda.

  3. Om patienten samtycker måste läkaren göra ett aktivt val innan han eller hon kan se vilka vårdgivare som har ospärrade uppgifter om patienten.

  4. Därefter tar läkaren ställning till hos vilka vårdgivare det finns uppgifter som behövs för att vårda patienten – ett aktivt val.

  5. Samtliga aktiva val som läkaren har gjort har blivit loggade i systemet och kan följas upp i efterhand. 

Andra vårdgivare ska kunna ta del av uppgiften att det finns ospärrade uppgifter, utan att samtidigt få veta vilken vårdgivare som har gjort uppgifterna tillgängliga och övriga uppgifters innehåll. Användarens åtkomst till ospärrade uppgifter ska dessutom föregås av att användaren gör ett aktivt val efter att ha hämtat in patientens samtycke till behandlingen av uppgifterna. 

För att en patient ska kunna ha rättsliga förutsättningar att ge ett samtycke till direktåtkomst, måste patienten först ha blivit informerad om den tilltänkta behandlingen av personuppgifter. Som beskrivet ovan ska den aktuella personuppgiftsbehandlingen vara preciserad till något eller några ändamål. Att vårdgivaren generellt uppger att denne exempelvis behöver information som kan finnas hos andra vårdgivare, kan inte anses vara ett tillräckligt preciserat ändamål. 

Vad är syftet med sammanhållen journalföring?

Syftet är att säkerställa och underlätta vård av patienter samt effektivisera vårdpersonalens arbete, genom elektronisk sammanhållen journalföring och direktåtkomst. 

Glöm aldrig patientens samtycke. Det krävs nämligen samtycke dels gällande sammanhållen journalföring, dels för att vårdgivare ska kunna ta del av journaler hos andra vårdgivare som ingår i den sammanhållna journalföringen.

Har du eller någon du känner frågor eller är i behov av rådgivning i sak? Tveka inte att kontakta oss!

Bästa,

Essie Majkowitz,

Senior Law Student/ CEO/ Partner & Founder of Den Kreativa Juristen/ Virtual Work Sweden AB

Tel.nr 08 - 519 728 12

https://www.linkedin.com/in/essie/

contact@virtualworksweden.com

www.denkreativajuristen.com

instagram.com/denkreativajuristen

Disclaimer: Den Kreativa Juristen & Virtual Work Sweden AB kan inte hållas ansvariga vid användning av ovanstående information. Behöver du hjälp med att vidta åtgärder gällande liknande situationer rekommenderar vi att ni antingen tar kontakt med oss eller annan juridisk byrå.